Projekt Sverige
Sverige är en av Europas ledande gruvnationer och har en lång historia av gruvdrift. Här finns en av Europas största kopparproducenter (Boliden), en väl utbyggd infrastruktur och närhet till slutmarknader.
Landet betraktas som en av de bästa gruvjurisdiktionerna globalt. Den svenska regeringen har en uttalad ambition att vara ledande inom den gröna industriella omställningen samt en förståelse för att gruvdrift krävs för att tillhandahålla kritiska metaller.
Prospekteringspotentialen i Sverige anses mycket god då lite eller ingen modern prospektering har genomförts utanför kända fyndigheter.
Arctic Minerals har två kopparprojekt i Sverige, Henneviken i Dalsland och Svanisträsket i Norrbotten.
HENNEVIKENPROJEKTET
Hennevikenprojektet är beläget i Dalsland, i sydvästra Sverige, och ägs till 100% av Arctic Minerals. Projektet omfattar 14 beviljade undersökningstillstånd om totalt cirka 414 km2 (figur 1).
Viktiga framsteg:
- Påbörjat tillståndsprogram och miljöbaslinjestudier, juni 2026 (eng)
- Resultat från metallurgiska tester, maj 2026 (eng)
- Borrprogram DP-01 inlett, april 2026 (eng)
- Henneviken geofysisk validering och nya målområden, januari 2026 (eng)
- Henneviken konceptuell studie för underjordsbrytning, september 2025 (eng)
- Henneviken JORC mineraltillgång, mars 2025 (eng)
Projektet är beläget i en i stort sett outforskad del av Grenville Orogenesen, en bergskedjebildning som skedde för 1 miljard år sedan och som gett upphov till sedimentanknutna kopparfyndigheter i världsklass. Kända exempel inkluderar Kamoa-Kakula och Tenke-Fungurumi (Demokratiska republiken Kongo) och White Pine (USA) (Figur 2).
Hennevikens Mineraltillgångberäkning
Arctic Minerals tillkännagav en initial mineraltillgångberäkning (“MRE”, Mineral Resource Estimate) för Hennevikprojektet i mars 2025. Mineraltillgångberäkningen ger 55,39 Mt med 1,0 % Cu-ekvivalent (0,8 % Cu & 20,8 g/t Ag) med totalt 543 000 t Cu-ekvivalent metallinnehåll (cut-off satt till 0,8 % Cu-ekvivalent). Det totala metallinnehållet uppgår till 447 000 ton koppar och 36 990 000 uns silver (1049 ton silver).
Mineralresursen är upprättad och rapporterad i enlighet med JORC-koden (2012) av Cube Consulting, ett högt ansett australiskt oberoende konsultföretag.
Denna MRE inkluderar enbart på Dingelvik-prospektet och baseras på borrningar i området utförda 1982-1984 av SGAB, vilka resulterade i 62 borrade hål om totalt 8822 meter. Arctic Minerals har utfört detaljerad omloggning och omanalysering av borrkärnor, samt kontrollerat jordrör i fält för att verifiera dessa historiska data.
Tabell 1. Hennevikenprojektets JORC-kompatibla mineraltillgångsberäkning med känslighetsanalys för olika cut off-värden
Tillväxtpotential
Samtidigt som publiceringen av en ny MRE för Henneviken är en viktig milstolpe, har projektet en enorm potential för resurstillväxt och nya prospekteringsframgångar. Företaget anser att möjligheten att avsevärt expandera mineraltillgången på kort till medellång sikt är betydande.
Mineraltillgångsberäkningen som presenterades den 26 mars baseras enbart på Dingelvik-prospektet, där mineraliseringen är öppen i alla riktningar. Omfattande mineraliserade zoner definierade av historiska borrningar återfinns vid flera andra prospekt. Prospekten Asselbyn, Henneviken, Baldersnäs, Åsnebo och Härserud Norra har inte inkluderats i mineraltillgångsberäkningen. Med begränsad borrning har dessa prospekt potential att uppgraderas till kategorin Antagen Mineraltillgång och läggas till Hennevikens MRE (Figur 3).
De borrade mineraliseringarna belägna i den norra delen av företagets omfattande markinnehav vid Henneviken, tolkas som distala delar i ett sedimentanknutet stratabundet kopparmineralsystem (”SSC”).
SSC-mineralsystem tenderar att bilda mycket stora fyndigheter och mineraldistrikt. De är den näst viktigaste källan till kopparproduktion i världen efter porfyrkopparfyndigheter och står för 20–25% av den globala kopparproduktionen och tillgängliga reserver.
Arctic Minerals undersökningstillstånd i Dalsland omfattar 414 km². Mindre än 5% har historiskt undersökts med kärnborrning. (Figur 4).
Som nämnts ovan tolkas mineraliseringen vid Dingelvik och de andra kända prospekten representera den distala delen av ett SSC-mineralsystem. Denna tolkning beror på de enhetliga mineraliseringsgrader som observerats över ett så pass stort område. En preliminär geologisk modell av den ursprungliga sedimentbassängen placerar även den kända mineraliseringen perifert i systemet. Att identifiera de proximala delarna av SSC-mineralsystemet är en prioritet med tanke på potentialen för dessa målområden att vara värd för mineralisering med högre halter (Figur 4 och Figur 5).
Mineraliserade berghällar har kartlagts och provtagits (med resultat upp till 1,78% Cu & 40 g/t Ag) på upp till 17 km avstånd från den nu beräknade mineraltillgången.
Under de senaste två åren har detaljerade genomgångar och analyser av historiska borrkärnor, omfattande fältarbete och grundlig analys av tillgängliga geofysiska data bekräftat potentialen att väsentligt kunna utöka den initiala mineralresursen samt göra nya upptäckter genom ytterligare borrning i Hennevikenprojektet.
Framgångsrika geofysiska undersökningar
Resultat i MMT-undersökningar 2025
En inledande luftburen MMT-undersökning som täcker Asslebyn, Dingelvik och Stora Strand slutfördes i augusti 2025. Undersökningen täckte 135 km², vilket motsvarar ~34 % av det totalt 414 km² stora tillståndsområdet vid Henneviken. Undersökningsresultaten inkluderade:
- Identifiering av flera nya målområden av hög prioritet, inklusive förlängningar av kända prospekt samt nya anomalier både nära markytan och på djupet (Bild 10).
- Den sammanlagda arealen av de nya målområdena är (baserat på ytmässig extrapolering) tio gånger större än området för den befintliga mineraltillgången om 55 miljoner ton vid Dingelvik.
- Integreringen av MMT- och MVI-data har möjliggjort målidentifiering med hög tillförlitlighet.
De sju högprioriterade målområdena som identifierats inkluderar:
- Henneviken – Asslebyn: En kontinuerlig, grund magnetisk trend förbinder Henneviken med Asslebyn, vilket tyder på en sydlig och djup utvidgning av den kopparbärande horisonten bortom den mineralisering som påträffats vid historisk borrning.
- Henneviken Östra (Norra & Södra): En nyupptäckt och otestad ~6 km lång magnetisk korridor i nordväst–sydostlig riktning belägen ~2 km öster om Henneviken följer kartlagda förkastningar som kan ha kontrollerat kopparmineraliseringen. Den södra änden överlappar en stark MMT-ledare och bildar en sammanfallande magnetisk zon. En separat och otestad ledande anomali verkar spåra en veckning i den kopparbärande horisonten.
- Baldersnäs: En stark ledande trend nordost om Dingelvik ligger i linje med kanten av det ursprungliga Baldersnäs-prospektet, mineralresursen vid Dingelvik, och en kartlagd förkastning i nordväst–sydostlig riktning som sammanfaller med grunda magnetiska formationer större än de som identifierats inom det nuvarande Dingelvikområdet.
- Dingelvik Södra: En nyupptäckt, stor, djup magnetisk formation med matarliknande strukturer, vilket kan utgöra en potentiell källa till mineralresursen vid Dingelvik.
- Ravarp: Ett nyupptäckt mål som hyser en djup magnetisk formation belägen vid toppen av ett vikt magnetiskt bälte intill den kopparbärande horisonten. Denna formation utgör en del av en bredare, norrgående magnetisk korridor som speglar riktningen för den kopparbärande horisonten inom gynnsamma värdbergarter.
- Stora Strand: En nordväst–sydostlig ledningskorridor korsar en djup magnetisk formation som reser sig mot ytan och skapar en tydlig överlappning av ledningsförmåga och magnetik, vilket stämmer överens med den historiska koppargruvan vid Stora Strand.
- Dingelvik MRE Extension: Magnetiska och ledningsanomalier som utgör potentiella utökningar av den kända mineralresursen.
Tolkningen av geofysiska data från 2025 års MMT-undersökningar visade ett tydligt samband mellan ledande anomalier och känd kopparmineralisering vid Dingelvik.
Detta innebar i sin tur ett starkt ”Proof of Concept” för MMT-teknologin och bekräftade den som ett effektivt prospekteringsverktyg för Hennevikens sedimentbundna kopparmineralsystem. Resultaten gav bolaget stöd för tesen att MMT framgångsrikt kan upptäcka och kartlägga kopparmineralisering i denna geologiska miljö.
Luftburen MMT-undersökning 2026
En andra regional luftburen MMT-undersökning har genomförts under sommaren för att täcka 150 km² av projektområdet strax norr och söder om den ursprungliga undersökningen som slutfördes 2025.
Konceptuell studie för underjordsbrytning
Resultaten från den konceptuella studien för underjordsbrytning (”Studien”) vid Dingelvik, som presenterades i september 2025, har tydligt visat potentialen för en storskalig underjordsbrytning vid Henneviken. Studien har bekräftat den tekniska genomförbarheten av att bryta Dingelviks Mineraltillgång via rampåtkomst och underjordsbrytning enligt Room and Pillarmetoden (rum- och pelarbrytning), med en uppskattad transportkapacitet om mellan 3,0 och 4,0 miljoner ton per år under minst tio år.
Studien har gett företaget möjlighet att utveckla ”Framtidens underjordiska gruva” med hjälp av en kombination av beprövad teknik och modern energieffektiv utrustning, samtidigt som mycket höga standarder för säkerhet, energi- och kostnadseffektivitet upprätthålls.
Den konceptuella gruvstudien är en kritisk del av PEA-arbetsprogrammet (Preliminary Economic Assessment = Preliminär ekonomisk Bedömning) som pågår och omfattar flera tekniska studier, inklusive metallurgiska testarbeten, geotekniska och hydrogeologiska studier.
Studien genomfördes på den första MRE-fyndigheten i Henneviken, med målet att bekräfta den tekniska lönsamheten för underjordsbrytning av Dingelvikfyndigheten med hjälp av modern, lättillgänglig gruvutrustning, en beprövad brytningsmetod och användning av teknik som syftar till att sätta ett nytt riktmärke för ”Framtidens underjordsgruva”.
Deswik Mining Consultants (”Deswik”), ett högt ansett australiskt oberoende konsultföretag, anlitades för att genomföra studien baserat på följande kriterier:
- Definiera lämpligast gruvbrytningsmetod som möjliggör maximering av brytningskapacitet och minimering av utspädning genom användning av modern och energieffektiv gruvbrytningsutrustning.
- Designa brytningsrum baserat på Hennes Bay MRE (Dingelvik-fyndigheten) och en realistisk cut-off-halt jämfört med liknande gruvbrytning i Norden.
- Designa ramper och ventilation med syftet att maximera infrastruktur lokaliserad inuti malmkroppen.
- Dela upp MRE i oberoende gruvområden som antingen kan brytas samtidigt eller efter varandra.
- Designa accessramper som matchar brytningsrumskapaciteten för varje oberoende gruvområde
Den designprocess som Deswik följde var att initialt analysera Dingelvik MRE, med fokus på mineraliseringens djup och tjocklek, och besluta om var fyndigheten skulle delas upp i oberoende gruvområden.
Baserat på dessa inledande resultat valdes metoder för gruvdrift, ortdesign för tillträde till malm och ventilation. Design av brytningsrum följde, med fokus på den cut-off halt som bestämdes genom jämförelse med annan nordisk gruvverksamhet.
En gränshalt (cut-off) uppskattades (tabell 2) med kostnader för gruvbrytning av 203 SEK/ton bruten malm baserat på jämförelse med liknande skala av gruvbrytning i Norden. Kostnader för bearbetning och administration härleddes också från jämförelse av projekt av liknande storlek inom Norden. En beredskap för oförutsedda utgifter på 21 % tillämpades på kostnaderna för att ta hänsyn till potentiella osäkerheter i långsiktiga metallpriser, gruvkostnader, metallurgiska utbyten och statliga royalties.
Koppar- och silverpriser på 9 500 USD/ton respektive 28 USD/oz (motsvarande spotpriserna på London Metal Exchange den 31 juli 2025) användes. Dessa antaganden ligger betydligt under de nuvarande spotmetallpriserna (~12 700 USD/ton respektive 77 USD/oz för koppar och silver per den 17 februari 2026). Ett anrikningsutbyte på 90 % antogs baserat på historiska resultat från Stora Strand-gruvan. Baserat på dessa antaganden uppskattades gränsvärdet till 0,56 % CuEq och avrundades uppåt till 0,6 % CuEq för studiens syfte.
Observera att inga moderna undersökningar av Dingelviksmalmens geotekniska egenskaper har genomförts hittills, även om indikationer från historisk gruvdrift vid Stora Strand tyder på fasta bergförhållanden, vilket kan observeras i gruvbrytningar för underjorden som har varit öppna sedan början av 1900-talet och innehållit liten eller ingen bergförstärkning.
Pågående diamantborrning
Den första fasen av diamantborrningsprogrammet (DP-01) inleddes i mars 2026. Vid halvårets slut hade 2,905 meter slutförts. DP-01 planeras att vara helt slutfört i slutet av augusti 2026.
DP-01 uppgår till omkring 4,000 meter och fokuserar på en potentiell uppgradering av mineralisering som definierats av historisk borrning vid flera prospektområden (Asslebyn, Henneviken, Baldersnäs, Åsnebo) till antagen mineralresurs, samt en ökning av den nuvarande mineralresursen genom utvidgning av Dingelvikprospektet.
Borrningarna genomförs av den ledande nordiska borrfirman Protek Norr, som tilldelats kontraktet för DP-01.
Tillståndsprogram
Projektet kräver två på varandra följande regulatoriska godkännanden innan gruvdrift kan påbörjas: (1) en bearbetningskoncession från Bergsstaten och (2) ett miljötillstånd från Mark- och miljödomstolen. De viktigaste lagarna är Minerallagen (1991:45), Miljöbalken (1998:808) och Plan- och bygglagen (2010:900). Dessutom är kommunal detaljplan och kraftledningskoncession parallella processer med potentiellt långa ledtider som därför måste initieras i god tid.
Erfarna specialistkonsulter har anlitats
Företagets tillståndsprogram har utformats och det omfattande arbetet har fördelats på fem specialiserade konsultbolag:
- Geosyntec: Ledande lokal miljökonsult. Projektledning för miljökonsekvensbeskrivning, hydrologi och geohydrologi, utökad övervakning av ytvatten, karaktärisering av restmaterial och genomförande av samråd med närboende.
- EnviroPlanning: Terrestra livsmiljöer, undersökningar av ryggradsdjur, undersökning av vattendrag enligt Jönköpingmetoden och eDNA-provtagning.
- Pelagia: Marinbiologi, vattenkemi och ekologiska undersökningar.
- Geovista: Förberedelse av den formella ansökan om bearbetningskoncession och dokumentation av samråd med intressenter.
- Rapallo: Internationell ingenjörs- och miljökonsultverksamhet. Projektledning för att säkerställa effektiv övergripande projekt-, tidsplan- och kostnadshantering.
Indikativ tidplan
2026: Ekologiska och marina baslinjeundersökningar; hydrologi och övervakning av ytvatten; provtagning och karaktärisering av restmaterial.
2027: Genomförande av miljökonsekvensbeskrivning och stödjande tekniska studier; formell sammanställning av ansökan om bearbetningskoncession; samråd med intressenter. Mål för inlämning av ansökan om bearbetningskoncession: Sent 2027.
Gravimetriska mätningar
En gravitationsundersökning mäter små variationer i jordens gravitationsfält och används för att kartlägga underjordiska bergarter, avgränsa förkastningsstrukturer och upptäcka mineralfyndigheter. Det är en passiv mätningsmetod som inte skickar ut någon energi till marken och används främst för att få en övergripande förståelse för ett område.
Nya teknologiska framsteg inom utvecklingen av mätinstrument för gravitation möjliggör nu snabba och effektiva avläsningar ute i fält. Historiskt har instrument varit ömtåliga, individuellt tillverkade och kostsamma med otymplig användning i fält. Ny teknik har därigenom resulterat i ett helt annorlunda arbetssätt där bolagets egna team av geologer kan få tillgång till nödvändig utrustning, utföra fältarbetet på egen hand och få omedelbara resultat rapporterade tillbaka till sina datorer.
För den senaste gravitationsundersökningen vid Henneviken har ett portabelt GAIA-FIELD-instrument leasats från SMG Gravity i Storbritannien, som används i fält av bolagets egen personal. Syftet med gravitationsundersökningen är att undersöka storskaliga tektoniska förskjutningsstrukturer som potentiellt döljer mineraliserade lager på djupet under granit.
historiska metallurgiska tester
Det historiska metallurgiska testprogrammet genomfördes på borrkärnor från fyndigheterna Dingelvik och Henneviken vid Minpro:s testanläggning (Stråssa, Sverige) under 1982–1983. Syftet med testprogrammet var att utvärdera mineraliseringens lämplighet för flotation samt att ge en indikation på möjlig kvalitet hos ett koppar-silverkoncentrat i förhållande till typiska smältverksspecifikationer.
Baserat på de rapporterade resultaten uppskattas Dingelvik ha potential att producera ett kopparkoncentrat med ~30 % kopparhalt och 400–500 g/t Ag (vid uppskattat ~90 % kopparutbyte och ~75 % silverutbyte ur malmen). Henneviken uppskattas ha potential att producera ett kopparkoncentrat med ≥30 % kopparhalt och ~500 g/t silverhalt (vid uppskattat >90 % kopparutbyte och ≥85 % silverutbyte ur malmen).
Det tillgängliga historiska testarbetet baserades på begränsad provmassa. Därför planeras ytterligare testarbeten för att bedöma representativitet för hela projektet samt utreda optimala parametrar för krossning och flotation.
Huvudresultat
- Lämplighet för flotation: Kompositprover från Dingelvik och Henneviken har svarat väl på konventionell sulfidflotation, vilket ger ett kopparkoncentrat av säljbar kvalitet.
- Förväntade utbyten: Under testförhållandena uppnåddes kopparutbyten om cirka 90 % för Dingelvik och över 90 % för Henneviken. Silverutbyten indikerades till cirka 75 % för Dingelvik och ≥85 % för Henneviken.
- Koncentratkvalitet: Rapporterade kopparhalter i koncentratet uppgick till cirka 30 % för Dingelvik och ≥30 % för Henneviken. Silverhalter i koncentratet rapporterades typiskt ligga i intervallet 400–500 g/t.
- Känslighet vid malning: Förbättrade koppar- och silverutbyten vid Dingelvik observerades vid finare malningsgrader (ned till P90 ~70 µm), vilket indikerar möjlig känslighet kopplad till mineralkornens friläggning.
- Biprodukter (indikativt): Multielementanalyser av utvalda slutkoncentrat visar låga till måttliga nivåer av vanliga biprodukter (t.ex. As, Sb, Bi) och basmetallföroreningar (t.ex. Pb, Zn). De rapporterade föroreningsnivåerna förväntas inte förhindra kommersiell försäljning av koncentratet till externa smältverk. Kommersiella villkor och eventuella avdrag varierar dock mellan olika smältverk och är beroende av rådande marknadsförhållanden.
- Begränsningar: Det historiska testarbetet baseras på små sammansatta provmassor (15 kg) och begränsad borrhålstäckning. Därför bör de resulterande värdena endast betraktas som preliminära och indikativa. Metallurgisk variabilitet och representativitet är viktiga osäkerheter som kommer att hanteras i framtida planerade metallurgiska testprogram.
Planerat och pågående arbetsprogram
Det planerade och pågående arbetsprogrammet vid Henneviken omfattar fem arbetsströmmar under de kommande två åren med målet att snabbt driva projektets utveckling framåt och realisera dess stora potential för resurstillväxt och prospektering:
Kontakter med närboende:
En funktion för samhällskontakter har upprättats för att underlätta effektiv löpande kommunikation med intressenter på lokal, kommunal och statlig nivå. Detta arbete kommer pågå under hela projektets gång.
Tillstånd:
Skrivbords- och fältarbete för att fastställa aktuell baslinjestatus för flora och fauna, vatten, sediment samt historiska och kulturella platser inom de potentiellt påverkade områdena.
Preliminär ekonomisk analys (Preliminary Economic Analysis, “PEA”):
Planerade arbetsströmmar kopplade till PEA inkluderar:
– Preliminära metallurgiska tester och designstudier för processflöden för att bekräfta historiska utbyten, malmegenskaper och krav på processutrustning.
– Geotekniska och hydrogeologiska undersökningar för att möjliggöra detaljerad gruvdesign och vattenhantering.
– Preliminär infrastrukturplanering för att definiera korridorer för väg, järnväg, el, kommunikation och vatten.
– Design och lokalisering av anläggning för avfallslagring.
Ökning av mineralresurs:
Provborrning för att expandera Dingelvikfyndigheten, som fortfarande är öppen i flera riktningar (slutet på mineraliseringen har inte identifierats än).
Infillnads- och utökningsborrningar vid de övriga fem prospektområdena med omfattande mineraliseringszoner som definierats av historisk borrning. Med begränsad ytterligare borrning kan prospekten Asslebyn, Henneviken, Baldersnäs, Åsnebo och Härserud kunna läggas till mineralresursen.
Regional prospektering:
- Ytterligare förfining av prospekteringsmodellen genom tillämpning av modern geofysik och borrning i nya områden:
- Ytterligare MMT-undersökningar över intressanta områden längs den potentiella kopparhorisonten.
- Generering och borrprovning av regionala mål för att upptäcka nya mineraliseringszoner i omkringliggande delar av mineralsystemet.
projekt SVANISTRÄSK
Svaniträskprojektet, som har två beviljade undersökningstillstånd omfattande cirka 218 kvadratkilometer, är beläget i södra Norrbotten i norra Sverige (Figur 14). Projektet är del av ett earn-in avtal. Koncernen äger 51 procent av projektet och har rätt till upp till 80 procentigt ägande genom ytterligare investeringar i projekt genom ett earn-in avtal med Boden Prospektering AB (”BP”).
Viktiga framsteg:
Om projektet
Norra Sverige har en väletablerad gruvindustri, med flera bas- och ädelmetallgruvor som för närvarande är verksamma i malmdistrikten i norra delen av Norrbotten och Skelleftefältet. Svanisträskprojektet ligger mellan dessa två historiska malmdistrikt, 20 km nordväst om den framväxande industristaden Boden.
Tillgängligheten till projektet är utmärkt genom ett nätverk av välskötta skogsvägar. Malmbanan, som förbinder gruvverksamheten i Kiruna och Gällivare med kuststaden Luleå, med året-runt-hamn, passerar genom rakt igenom projektområdet.
Projektet är beläget inom det proterozoiska Norrbottens vulkanitbälte i vilket de gigantiska Aitik och Laver porfyr-koppar-guldfyndigheterna som ägs av Boliden (Figur 14) är belägna. Aitikgruvan, som har varit i drift sedan 1968, är en av Europas största kopparproducenter.
Ny forskning har visat att mineraliseringarna i Norrbotten verkar kontrolleras av djupa deformationszoner som genomtränger stora delar av jordskorpan i norra Skandinavien. Medan historiska gruv- och prospekteringsaktiviteter hittills har centrerats kring de kända malmdistrikten, är fortsättningen av dessa strukturer utanför de kända gruvområdena fortfarande i stort sett outforskade.
Kopparfyndigheten i Aitik upptäcktes på 1930-talet. Gruvdriften började 1968 när tekniken var tillräckligt avancerad för att lönsamt kunna utvinna metallen. Aitik är känt för att vara ett av de mest effektiva dagbrotten för koppar i världen. Aitikfyndigheten består av kopparkis och pyrit, och producerar framför allt koppar, guld och silver. Ungefär 40 miljoner ton malm bryts och anrikas per år och dagbrottet har för närvarande en längd på 3 km, en bredd på 1,1 km och ett djup på 450 m. Den nuvarande mineralreserven för Aitik är 1,091 Bt @ 0,23 % Cu, 0,16 g/t Au och 1,3 g/t Ag. Utöver mineralreserverna uppgår mineraltillgången till 0,905 Bt @ 0,17 % Cu, 0,10 g/t Au och 0,7 g/t Ag. Laver är ett avancerat dagbrottsprojekt för koppar-guld-silvermolybden med en MRE på 0,961 Bt @ 0,23 % Cu, 0,13 g/t Au, 3,9 g/t Ag och 35 g/t Mo.
Geologi och mineralisering på regional och lokal skala
Baserat på tolkningen av geologisk kartläggning, berghäll- och jordprovtagningar samt geofysiska undersökningar som bolaget hittills genomfört, anses projektområdet ha mycket stor potential för epitermalt guld-silver och porfyrkoppar-guld-liknande mineralisering (figur 15, 16 och 17). På lokal skala kännetecknas projektet av ett storskaligt omvandlingssystem som har en utbredning över tiotals km2 och innehåller en historisk förekomst av Cu-Au-Ag-Mo-mineralisering, samt höghaltiga block av liknande metallsammansättning.
En dumortierit-kvartsitförekomst, som tidigare borrats och provbrytts för att undersöka dess potentiella användning som prydnadssten eller ädelsten, tolkas nu som att representera de övre delarna av ett porfyr-epitermalt system, direkt kopplat till porfyr-Cu-Au-Ag-Mo-mineralisering. Nyligen genomförda fältarbeten har avslöjat flera faser av mineraliserade kvartssulfidådror i området.
Resultaten av 125 linjekilometer markmagnetiska undersökningar som utförts i området har visat en mer än 2 km lång, lågmagnetisk anomali i delar som är förknippad med stark omvandling och brecciering. Flera mineraliserade hällar har lokaliserats med analyserade halter upp till 0,7 % Cu, 0,16 g/t Au och 55 g/t Ag.
Genomförda aktiviteter samt planerat arbetsprogram
Prospekteringen vid Svanisträsk under 2025 omfattade ytterligare regional och lokal kartläggning, provtagning och geofysiska undersökningar. Flera kända omvandlingszoner inom den norra delen av projektområdet följdes upp med mer detaljerad kartläggning och provtagning.
Geofysiska undersökningar med gradient- och pol-dipol inducerad polarisation (”IP”) genomfördes. De inriktades på den tidigare definierade lågmagnetiska anomalin associerad med dumortieritomvandling och anomala guld-silver-tellur-vismuthällanalyser (Au-Ag-Te-Bi-association), såväl som de kartlagda systemen med kvartsgångar med Cu- och Au-mineralisering.
IP är en geofysisk teknik som mäter hur berggrunden lagrar och frigör laddning över tid, såväl som berggrundens resistivitet. Den detekterar vanligtvis spridd sulfidmineralisering i berggrunden där andra elektromagnetiska (”EM”) tekniker som används för mer massiv sulfidmineralisering misslyckas. IP kan också kartlägga områden utan sulfider, vilka i epitermala guldsystem ibland kan associeras med mineralisering av högsta halt.
Vid Svanisträsk skulle en ”negativ IP-anomali” associerad med den tidigare beskrivna låga magnetiska anomalin kunna anses vara mycket signifikant ur ett perspektiv på epitermal guldpotential. Höga IP-anomalier är vanligtvis associerade med kärnan av PCG-mineraliseringen eller vid dess utkanter.
I februari 2026 presenterades resultat som bekräftade potentialen för epitermal guld-silver- och porfyrkoppar-guldmineralisering i Svanisträsk. Uppföljande borrprogram planeras.
