Projekt Sverige
Sverige är en av Europas ledande gruvnationer och har en lång historia av gruvdrift. Här finns en av Europas största kopparproducenter (Boliden), en väl utbyggd infrastruktur och närhet till slutmarknader.
Landet rankas bland de 20 bästa gruvjurisdiktionerna globalt. Den svenska regeringen har en uttalad ambition att vara ledande inom den gröna industriella omställningen samt en förståelse för att gruvdrift krävs för att tillhandahålla kritiska metaller.
Prospekteringspotentialen i Sverige anses mycket god då lite eller ingen modern prospektering har genomförts utanför kända fyndigheter.
Arctic Minerals har två kopparprojekt i Sverige, Henneviken i Dalsland och Svanisträsket i Norrbotten.
HENNEVIKENPROJEKTET
Hennevikenprojektet är beläget i Dalsland, i sydvästra Sverige, och ägs till 100% av Arctic Minerals. Projektet omfattar elva beviljade undersökningstillstånd om totalt 322 km2. Ytterligare 80 km2 är under ansökan hos Bergmästaren.
Projektet är beläget i en i stort sett outforskad del av Grenville Orogenesen, en bergskedjebildning som skedde för 1 miljard år sedan och som gett upphov till sedimentanknutna kopparfyndigheter i världsklass. Kända exempel inkluderar Kamoa-Kakula och Tenke-Fungurumi (Demokratiska republiken Kongo) och White Pine (USA) (Figur 2).
Hennevikens Mineraltillgångberäkning
Arctic Minerals AB tillkännagav den första mineraltillgångberäkningen (“MRE”-Mineral Resource Estimate) för Hennevikprojektet den 26:e mars 2025. Mineralresursen är upprättad och rapporterad i enlighet med JORC-koden (2012) av Cube Consulting, en oberoende kompetent person.
Denna MRE inkluderar enbart på Dingelvik-prospektet och baseras på borrningar i området utförda 1982-1984 av SGAB, vilka resulterade i 62 borrade hål om totalt 8822 meter. Arctic Minerals har utfört detaljerad omloggning och omanalysering av borrkärnor, samt kontrollerat jordrör i fält för att verifiera dessa historiska data.
Table 1. Hennevikenprojektets JORC-kompatibla mineraltillgångsberäkning med känslighetsanalys av för olika cut off-värden
Mineraltillgångberäkningen för Hennevikenprojektet ger 55,39 Mt med 1,0 % Cu-ekvivalent (0,8 % Cu & 20,8 g/t Ag) med totalt 543 000 t Cu-ekvivalent metallinnehåll (cut-off satt till 0,8 % Cu-ekvivalent). Det totala metallinnehållet uppgår till 447 000 ton koppar och 36 990 000 uns silver (1049 ton silver).
Tillväxtpotential
Samtidigt som publiceringen av en ny MRE för Henneviken är en viktig milstolpe, har projektet en enorm potential för resurstillväxt och nya prospekteringsframgångar. Företaget anser att möjligheten att avsevärt expandera mineraltillgången på kort till medellång sikt är betydande.
Mineraltillgångsberäkningen som presenterades den 26 mars baseras enbart på Dingelvik-prospektet, där mineraliseringen är öppen i alla riktningar. Omfattande mineraliserade zoner definierade av historiska borrningar återfinns vid flera andra prospekt. Prospekten Asselbyn, Henneviken, Baldersnäs, Åsnebo och Härserud Norra har inte inkluderats i mineraltillgångsberäkningen. Med begränsad borrning har dessa prospekt potential att uppgraderas till kategorin Antagen Mineraltillgång och läggas till Hennevikens MRE (Figur 4).
De borrade mineraliseringarna belägna i den norra delen av företagets omfattande markinnehav vid Henneviken, tolkas som distala delar i ett sedimentanknutet stratabundet kopparmineralsystem (”SSC”).
SSC-mineralsystem tenderar att bilda mycket stora fyndigheter och mineraldistrikt. De är den näst viktigaste källan till kopparproduktion i världen efter porfyrkopparfyndigheter och står för 20–25% av den globala kopparproduktionen och tillgängliga reserver.
Arctic Minerals undersökningstillstånd i Dalsland omfattar 322 km² med ytterligare 80 km2 under ansökan. Mindre än 5% av målhorisonten har historiskt undersökts med kärnborrning. (Figur 5).
Som nämnts ovan tolkas mineraliseringen vid Dingelvik och de andra kända prospekten representera den distala delen av ett SSC-mineralsystem. Denna tolkning beror på de enhetliga mineraliseringsgrader som observerats över ett så pass stort område. En preliminär geologisk modell av den ursprungliga sedimentbassängen placerar även den kända mineraliseringen perifert i systemet. Att identifiera de proximala delarna av SSC-mineralsystemet är en prioritet med tanke på potentialen för dessa målområden att vara värd för mineralisering med högre halter (Figur 5 och Figur 6).
Mineraliserade berghällar har kartlagts och provtagits (med resultat upp till 1,78% Cu & 40 g/t Ag) på upp till 17 km avstånd från den nu beräknade mineraltillgången.
Under de senaste två åren har detaljerade genomgångar och analyser av historiska borrkärnor, omfattande fältarbete och grundlig analys av tillgängliga geofysiska data bekräftat potentialen att väsentligt kunna utöka den initiala mineralresursen samt göra nya upptäckter genom ytterligare prospekteringsborrningar i Hennevikenprojektet.
Framåt arbetsplan
Den stora milstolpen att leverera den första MRE för Hennevikenprojektet positionerar detta som ett av de snabbast växande ytnära koppar- och silverprojekten i Europa med avsevärd skala och betydande prospekteringsuppsida.
Arctic Minerals fokus är att bygga på denna mycket solida grund och systematiskt demonstrera Hennevikenprojektets fulla potential och värde genom riktade arbetsprogram och provborrning.
Det planerade arbetsprogrammet omfattar fem inledande arbeten under de kommande två åren:
- Samråd Sakägare
- Miljö och Kultur
- Baslinjestudier av flora, fauna och kulturarv inom eventuellt framtida påverkade områden
- Ökad Mineraltillgång
- Provborrning i förlängningen av känd mineralisering i Dingelvik-prospektet
- Infill borrning samt utökad provborrning vid de andra närliggande prospekten med syfte att lyfta in dem i klassificeringen Antagen Mineraltillgång
- Test av prospekteringsmodell genom tillämpning av modern geofysik och provborrning:
- Fortsatta fältkarteringar och geofysiska undersökningar med modern teknik
- Generering av regionala uppslag och regionala prospekteringsborrningar för att upptäcka mineraliserade zoner med högre halter i mer proximala delarna av SSC-mineralsystemet
- Projektutveckling:
- Detaljerad gruvdesign och brytningsschema
- Preliminära utredningar av metallurgi, anrikningsverk och sandmagasin
- Preliminär ekonomisk bedömning (“PEA”) för att fastställa potentialen för en modern gruva. Ett relativt stort tonnage och höga halter samt förutsägbar malmkroppsgeometri gör SSC-fyndigheter mycket attraktiva för storskalig gruvdrift
SWAN LAKE PROJECT SVANISTRÄSKET
Projektet Svanisträsket i södra Norrbottensregionen består av två beviljade undersökningstillstånd som omfattar cirka 218 km2 (Figur 7).
Norra Sverige har en väletablerad gruvindustri, med flera bas- och ädelmetallgruvor i malmdistrikten Norrbotten och Skelleftefältet. Projektet Svanisträsket ligger mellan dessa två historiska malmdistrikt, 20 km nordväst om Boden.
Undersökningstillstånden ingår i ett avtal (”Earn-In-Agreement, EIA”) mellan Bolaget och Boden Prospektering AB (”Boden”). Arctic Mineral innehar 51 % av projektet och har rätt att erhålla upp till 80 % genom att spendera totalt 800 000 AUD på undersökningstillstånden. Enligt avtalet är Arctic Mineral ansvarigt för att finansiera all verksamhet på undersökningstillstånden fram till slutförandet av en förstudie.
Projektet är beläget inom norrbottens proterozoiska vulkanitbälte. Inom samma bälte ligger Aitikgruvan en av Europas största koppargruvor samt Laverprojketet, båda ägda av Boliden.
Ny forskning har visat att mineraliseringarna i Norrbotten verkar kontrolleras av djupa deformationszoner som genomtränger stora delar av jordskorpan i norra Skandinavien. Medan historiska gruv- och prospekteringsaktiviteter hittills har centrerats kring de kända malmdistrikten, är fortsättningen av dessa strukturer utanför de kända gruvområdena fortfarande i stort sett outforskade.
Svanisträsket kännetecknas av ett storskaligt omvandlingssystem som har identifierats över ett tiotal kvadratkilometer stort område, med en känd förekomst av Cu-Au-Ag-Mo-mineralisering, såväl som högvärdiga stenblock med liknande metallsammansättning. En förekomst av dumortierit-kvartsit, som tidigare borrats och provbrytits för att undersöka dess potentiella användning som prydnads- eller ädelsten, tolkas nu som de övre delarna av ett porfyr-epitermal system, direkt kopplat till mineraliseringen av ”stockwork-style” Cu-Au-Ag-Mo mineralisering (Figur 10). Fältarbeten har avslöjat ett flertal av dessa kvartssulfidsystem i området.
Baserat på tolkningen av geologisk kartläggning, provtagning av berghäll och jord samt geofysiska markundersökningar som genomförts av JV-partnern, anses projektområdet vara mycket prospektivt för epitermalomvandlad ”lithocap” guld-silver och porfyr-koppar-guld mineralisering.
Planerade arbetsprogram vid Svanisträsket fram till slutet av 2025 inkluderar fältkartering, fortsatt jordprovtagning, drönarmagnetiska mätningar och målprioritering för geofysiska undersökningar med elektromagnetisk mätning (“EM”) och inducerad polarisation (“IP”).
Arbetsprogrammen kommer avsevärt förbättra kunskapen om området, vilket förväntas leda till uppslag att provborra under 2026.
